Kryptonitz

Jag har tränat lite med Krypet i paddocken i dag.
Dels tränade vi lite med dammvippan, att han inte skulle vara rädd för den. I början var han livrädd! Men sakta men säkert blev han mer trygg och jag kunde smeka honom med den över hela kroppen. Han fick lite godis, i form av morotsbitar, när han gjorde rätt :)

Sedan red vi lite löst. Han var jätteduktig! Vi tränade lite på att först komma i galopp, vända och galoppera tillbaka på långsidan. Vet inte vad det kallas, men antar att det har ett namn ;) Vi behöver förståss träna mer på det så att han förstår ännu bättre och att vi kanske kan även vända i galopp. Vi hoppade även lite, och det gick fint.

Tänkte berätta lite om mina (våra...) planer för dagen.

Krypet: Dressyr/uteritt
Zanta: DRESSYR, eller vad säger du Hilda? ;)
Stallet: Mocka, sopa m.m.

Som rubriken lyder. Behöver jag skriva något mer?





Disa's bror.














Jag och Disa :)




Baggen.


Avslutar med en bild på Disa och hennes bror :love:

Som rubriken lyder; Jag har nyss kommit hem från fåren.
De är så himla underbara varelser! Lilltjejen (som jag skrev om igår) var minst lika mysig idag med. När jag klivit in i deras "inhängnad" så "travade" hon fram till mig! Gissa om jag blev glad?! Jo, det blev jag förståss. Baggen var väldigt "på-ig" idag och ville att man skulle kela med honom.

Någon kvart senare låg nästan alla fåren ner. På min ena sida hade jag baggen och på den andra hade jag tre små söta lammungar! Åh, så mysigt det var.

Tror förresten jag kommit på ett bra namn till "min" lilla tjej! :D
Tror ni att Disa skulle passa?

Jag kände verkligen ingen motivation till att träna med hästarna idag. Men jag körde Krypet lite sedan (kommer inlägg om det sen). Så jag cyklade iväg till fåren. Det märktes att det var ett bra tag sedan jag var där, eftersom lammen hade vuxit jättemycket sen sist! Fick ett varmt välkomnade av baggen, så fort jag klev in i deras "inhängnad" (den är inomhus), då han började snusa mig i ansiktet med sin lilla mule. Två väldigt nyfikna lamm fångade också mitt intresse. Nr 35 hade dom. Efter att jag kelat lite med "flicklammet" så la hon sig ner! Precis brevid mig. Då blev jag riktigt glad. Tänk att vinna någons tillit på så kort tid.. Helt otroligt.

Men hon reste sig sedan upp när det dök upp några andra personer, men de gick efter ett tag. Jag mös med henne en rätt lång stund efter att de gått. Och sen la hon sig ner igen! Brevid mig låg hon och hennes bror, med de andra fåren som låg ner lite här och var. De kändes väldigt tryggt hela tiden.

Baggen la sig också nära mig två gånger. Han kan vara lite elak mot lammen ibland, men när han låg ner såg det verkligen ut som om lammen retades med honom! De gick på honom och verkligen behandlade honom som en lekfarbror, haha! Men lilla tjejen la sig då ner en trejde gång, brevid mig. Fina tjejen :love:

Gammal bild.

Just nu vill jag verkligen ha ett ledrep!
Skulle bli mycket enklare att longera i repgrimma och även markträna då.

Finns på Hööks för 79 kr.

Jag är lite småtjurig p.g.a att internet inte fungerade hemma! (Är hos farmor nu).
Trodde det var blåsten som blåst bort nån kabel eller något, men sen så visar det sig att det är Olle och hans kompis som dragit ur en sladd för att kunna spela tv-spel! Arrghhhh :@

Bjuder på en failbild från första dagen jag hade Zanta.

"Framgång ger vänner, motgång prövar dem"

Har nyss vart ute och ridit med Olle :)
Först hjälpte jag honom lite med Zanta och sedan red vi båda två själva. Han på Zanta och jag på Krypet. Tycker vi var jätteduktiga allihop! Zanta ville inte riktigt först så Olle fick vara väldigt "på" henne för att hon skulle börja trava. Dock långsidan mot utgången gick jättebra att trava på! Busiga lilla Zanta.

Sessan, Zanta, Krypet i somras :love:

Jag red Krypet i paddocken idag.
Gick inte så värst bra. Olle, som skulle fota, var i vägen nästan hela tiden! Och det blev nästan inga bra bilder heller :( Han kändes lite seg, kanske var han trött efter att han fått gå lite hårdare den här veckan? Vi tränade som igår, mest på att hålla galoppen.

Ska snart ladda in bilderna, om min dator går med på det!

Alma har lurat mig för att jag skulle göra 100 sitsap och då tykte jag Alma var dum.Och som straff ska hon få straff att få nyp. Än så länge har hon fåt 47 nyp!!! och nu har hon fått 53!!

Björs Elden, inte riktigt hästen från min dröm.

 Okej, våran “historia” tillsammans börjar ungefär såhär:
Jag och mamma satte oss i bilden efter en lyckad lektion på ridskolan den 4 Juni 2010, och  istället för att åka hem svängde vi in åt höger, sedan höger igen och ännu en gång höger tills vi kom fram till en mindre gård med många otroligt vackra kallblods travare. Det var nämligen så att jag och mamma var ute efter en foderhäst på “skoj”, och hennes kompis hade ett snällt sto vid namn Rixa som just då hade föl, men skulle vara avvänjd till hösten. Men vi åkte nog mest dit på skoj för att titta på två nästan nyfödda föl. Fast nu var det så att dom stod på andra gården, hos gårdsägarens pappa, men vi stannade kvar på “första” gården ett tag för att kika i hagarna. Så kom vi till andra hagen på “neder gården” där det stod en otroligt gullig mörkbrun valack med en ganska annorlunda bläs med stora nyfikna ögon som vänligt såg på oss med en sån där valp-blick som man får ibland. Vi pratade med gårdsägarens man, Micke, som sa att denna lilla häst, som faktiskt bara var och är ännu en liten ponny, nog skulle avlivas då han var lite egen. Han var nämligen ganska “fläng” rädd för mista lilla, bakrädd, inte inriden och bara stressade upp sig på banan och klarade inga två- och tre års tester. Och inte kunde dom sälja honom hur som helst som första ponny då han såg väldigt snäll och lugn ut när inget hände till ett litet barn som inte klarade av honom och ramlade av och bröt armen t.ex, så det lutade åt avlivning. Jag och mamma ville så gärna ge honom en extra chans så vi började om från början, ungefär “Hej pollen, detta är en grimma och den är inte farlig”, låter lite konstigt men det var så vi höll på hela sommaren. Så småningom red vi in honom och tränade stenhårt att saker som man inte sett förut inte alls var läskiga. I slutet av augusti var jag och mamma i stallet, mamma nere i stallgången med Anneli (gårdsägaren) och jag uppe på höloftet med Gustav (deras ena son) och plötsligt säger mamma “-Johanna, kom hit!” med lite lurig röst, och hon fortsätter “-Nu är vi Anna-karin och Johanna Hästägare!” eller något liknande, jag var i chocktillstånd och kunde inte kontrollera vad jag gjorde eller sa, jag kommer i alla fall ihåg att jag klättrade ner och slog armarna om Eddis hals, då vi kom på att Eddi var ett väldigt passande smeknamn. Första September stod det på papper, vi var hästägare! Efter det har det bara rullat på, men just nu kan jag inte rida alls då jag skadade mitt knä vecka 10, men snart är jag tillbaka i sadeln, eller kanske till och med i sulkyn!

 Kramar från Björs Elden och Johanna i Järvsö.
- http://www.myheartisyours.blogg.se -
Onormaltbarn @ bilddagboken
Johanna Hästnörd BlomquistPersson @ Facebook